The Lord Will Not Let Baruch Be Killed
1 In the fourth year that Jehoiakim was king of Judah, Baruch wrote down everything I had told him. 2 Then later, the Lord God of Israel told me to say to Baruch:
3 You are moaning and blaming me, the Lord, for your troubles and sorrow, and for being so tired that you can't even rest. 4 But all over the earth I am tearing down what I built and pulling up what I planted. 5 I am bringing disaster everywhere, so don't even think about making any big plans for yourself. However, I promise that wherever you go, I will at least protect you from death. I, the Lord, have spoken.
Baruxi ge Elob xa sâuheb nîsa ra mîmâibahe
1 Kēbo-aob Jeremiab ge Neriab ôab Baruxa mîba mîdi, xamiǂkhanis ǃnâb Jeremiab ra mîba bi mîde ra xoamâi hîa, hakaǁî kurib Josiab ôab Jojakimmi ge Judab ǃnâ gao-ao ib ǃnâ. 2 Nētib ge ǃKhūb Israeli di Eloba sats Baruxts ǃoa ra mî: 3 “Sats ge ra mî: ‘Tsūbahe ta go, ǃKhūb ge ǃoaba ti tsûb tawa go ǀaro. Ti ǀhâimâinǀoms xa ta ge ǂkhabu hâ, tsî ta ge sâ-e hō tama hâ.’
4 “A ta nēti mîba tsi tib ge ǃKhūba ra mî: ‘Tita ge ǂnubi ta ge-e ra khôaǁnâ tsî ǃhana ta ge-e ra ǃhomǂui; ǁnāb ge nē ǃhūb hoaragaba.’ 5 Satsa kha ǁnâi kai xūna ra ôabasen? Tā ǁnāsa dī. Tita ge tsūǀkhāba hoa khoen ai nî hā-ū, tib ge ǃKhūba ra mî, xawe tita ge sa ûiba nî sâu, ǃgûts ra ǃkhai-i hoa-i ai.”