David ta kundana efyo laSaul nolaJonatan
1 Ndele Saul eshi a fya naDavid eshi a aluka koita yokudenga Ovaamaleki, okwa kala omafiku avali muSiklag, 2 mefiku etitatu omulumenhu umwe a dja monhanda kuSaul, e noikutu ya pombauka nedu komutwe waye. Ndele ye eshi e uya kuDavid, a wila poshi ndele te linyongamene. 3 Ndele David ta ti kuye: “Oto di peni?” Ndele ye te mu nyamukula: “Ame nda ya onhapo monhanda yaIsrael.” 4 David ta ti vali kuye: “Oshike sha ningwa ko? Hepaululile nge!” Opo nee ye te mu nyamukula: “Ovakwaita va dja onhapo molwoodi, novakwaita vahapu ova fya. Heeno, naSaul yo nomona waye Jonatan ova fya.” 5 Ndele David ta pula omumati, ou e mu etela ondaka: “We shi shiiva ngahelipi, nokutya Saul nomona waye Jonatan va fya?” 6 Opo nee omumati, ou e mu etela ondaka ta ti: “Ame onda hangika nde uya keemhunda daGilboa, ndele tala, Saul a yaamena keonga laye, fimbo omatemba oita novalondi veenghambe ve mu kondekela; 7 ndele ye a keuka nokwa mona nge ndele ta ifana nge, naame nda tya: ‘Aame ou.’ 8 Opo nee ye ta pula nge: ‘Oove lyelye?’ Ndele ame nde mu nyamukula: ‘Aame Omuamalek.’ 9 Opo nee ye ta ti kwaame: ‘Ila kwaame u dipae nge, osheshi olutu la shila, nande ndi nomwenyo natango.’ 10 Ndele ame nda ya kuye ndele nde mu dipaa, osheshi ndi mu wete, ita dulu vali okukala nomwenyo, eshi a wila po. Ndele oshishani shaye osho sha li komutwe waye noshivela shoshingoldo shokokwooko kwaye nde i kufa ko ndele nde i eta oku komwene wange.” 11 Opo nee David a kwata oshikutu shaye ndele te shi pombaula. Nosho yo ovalumenhu aveshe ava va li puye. 12 Ndele ova lila eenghali nokukwenauka ndele ve lidilika eendja fiyo onguloshi omolwaSaul nomolwomona waye omumati Jonatan nomolwoshiwana shOmwene nomolweumbo laIsrael, shaashi vo va dipawa keongamukonda. 13 David ta pula vali komumati ou e mu etela ondaka ndele ta ti: “Ove owa dja peni?” Ndele ye okwa nyamukula ta ti: “Ame omona womulumenhu omunailongo, ame Omuamalek.” 14 Ndele David ta ti kuye: “Ongahelipi? Ino tila okunana eke loye u dipae omuvaekwa wOmwene?” 15 Opo nee David a ifana omumati umwe ndele ta ti: “Ehena oku. Mu nhukila!” Ndele ye e mu denga poshi nokwe mu dipaa. 16 Ndele David okwe mu lombwela: “Ohonde yoye i li komutwe woye, osheshi okanya koye ondobwedi yoye, shaashi wa tya: ‘ame nda dipaa omuvaekwa wOmwene.’ ”
Eimbilokemo laDavid omolwaSaul naJonatan
17 Opo nee David a tota eimbilokemo eli omolwaSaul nomolwomona waye Jonatan, 18 ndele a yandja elombwelo, nokutya ovana vaJuda va longwe Oshiimbo shOuta. Tala, sho osha shangelwa mEmbo laJashar:
19 “Akutu Israel, ovo va li efimano loye va dipaelwa koikulundudu yoye!
Ongahelipi ovaladi va wila po!
20 Inamu shi hepaulula muGat,
inamu shi vilikila momapandavanda aAskelon,
ovana oukadona vOvafilisti vaha hafe,
ovana oukadona vaava inava pita etanda vaha kuwilile!
21 “Eemhunda nye daGilboa!
Omume nodula ihe mu lokele.
Nomapya omo tamu di eeshali domayambo aha kale ko.
Osheshi oko oikelelifo yovaladi ya ekelwa shi
noshikelelifo shaSaul inashi lomonwa nomaadi.
22 Outa waJonatan inau shekuna
ohonde yeendjashe nomungo wovaladi,
neongamukonda laSaul inali aluka hamakasha.
23 “Saul naJonatan, ovaholafani novahokwafani
inava tukauka mokukala nomwenyo kwavo nomokufya kwavo.
Monhapo ve dule eenhwa,
meenghono ve dule eenghoshi!
24 Lileni Saul, nye ovana oukadona vaIsrael,
oye e mu djaleka oikutu itilyana,
ndele e mu nyakitifa oulenga woshingoldo moikutu yeni.
25 “Ovaladi va fila mo ngahelipi mokati kolwoodi!
Jonatan to nangala koikulundudu yoye wa dipawa!
26 Omumwameme Jonatan, ame ohandi ku nyikile oluhodi!
Ame nda li ndi ku hole unene!
Ohole yoye ya li ikumwifa kwaame
i dule ohole yovakainhu.
27 “Ovaladi va fila mo ngahelipi!
Oilwifo oya kana ngahelipi!”
David Finds Out about Saul's Death
1 Saul was dead.
Meanwhile, David had defeated the Amalekites and returned to Ziklag. 2 Three days later, a soldier came from Saul's army. His clothes were torn, and dirt was on his head. He went to David and knelt down in front of him.
3 David asked, “Where did you come from?”
The man answered, “From Israel's army. I barely escaped with my life.”
4 “Who won the battle?” David asked.
The man said, “Our army turned and ran, but many were wounded and died. Even King Saul and his son Jonathan are dead.”
5 David asked, “How do you know Saul and Jonathan are dead?”
6 The young man replied:
I was on Mount Gilboa and saw King Saul leaning on his spear. The enemy's war chariots and cavalry were closing in on him. 7 When he turned around and saw me, he called me over. I went and asked what he wanted.
8 Saul asked me, “Who are you?”
“An Amalekite,” I answered.
9 Then he said, “Kill me! I'm dying, and I'm in terrible pain.”
10 So I killed him. I knew he was too badly wounded to live much longer. Then I took his crown and his arm-band, and I brought them to you, Your Majesty. Here they are.
11 At once, David and his soldiers tore their clothes in sorrow. 12 They cried all day long and would not eat anything. Everyone was sad because Saul, his son Jonathan, and many of the Lord's people had been killed in the battle.
13 David asked the young man, “Where is your home?”
The man replied, “My father is an Amalekite, but we live in Israel.”
14-16 David said to him, “Why weren't you afraid to kill the Lord's chosen king? And you even told what you did. It's your own fault that you're going to die!”
Then David told one of his soldiers, “Come here and kill this man!”
David Sings in Memory of Saul
17 David sang a song in memory of Saul and Jonathan, 18 and he ordered his men to teach the song to everyone in Judah. He called it “The Song of the Bow,” and it can be found in The Book of Jashar. This is the song:
19 Israel, your famous hero
lies dead on the hills,
and your mighty warriors
have fallen!
20 Don't tell it in Gath
or spread the news
on the streets of Ashkelon.
The godless Philistine women
will be happy
and jump for joy.
21 Don't let dew or rain fall
on the hills of Gilboa.
Don't let its fields
grow offerings for God.
There the warriors' shields
were smeared with mud,
and Saul's own shield
was left unpolished.
22 The arrows of Jonathan struck,
and warriors died.
The sword of Saul cut
the enemy apart.
23 It was easy to love Saul
and Jonathan.
Together in life,
together in death,
they were faster than eagles
and stronger than lions.
24 Women of Israel, cry for Saul.
He brought you fine red cloth
and jewelry made of gold.
25 Our warriors have fallen
in the heat of battle,
and Jonathan lies dead
on the hills of Gilboa.
26 Jonathan, I miss you most!
I loved you
like a brother.
You were truly loyal to me,
more faithful than a wife
to her husband.
27 Our warriors have fallen,
and their weapons
are destroyed.